För sjutton.
Här har det inte gått undan. I stället har jag förkovrat mig med ett besök till farbror doktorn (fast hon var mer en fröken doktor, otroligt gullig och empatisk sådan), apotekshopping och därefter komaliknande tillstånd i sängen.
Jag har inte haft hostmedicin sen jag vet inte när, rent troligt inte sedan låg-/mellanstadiet, men för att vara på den säkra sidan kan vi säga inte sedan högstadiet. Jag har alltså inte fått en ynkaste liten flaska hostmedicin på knappt 10 år.
Men nu, NU har jag hosta from hell. Hostan som vill sluka min kropp och min själ, helst i ett enda nafs. "Gulp, gulp" och så var jag borta. Försvunnen, finito.
Jag har hostat i streck de senaste 5 nätterna (undantaget 3h i natt). Hur kommer det sig att jag fick sova 3 raka timmar inatt kanske ni undrar? Tack vare min nya bästis förstås!
Tack fröken doktorn för min första vuxna hostmedicinsupplevelse.
Låt mig presentera Cocillana-Etyfin!
Coco och jag har det mycket angenämt ihop. Nu har jag knappt hostat på en timme, men min röst låter som en skördetröska fortfarande. Jag pratade med pappa hastigt nyss och han strosade omkring på Nanjing Lu och han kunde inte svara på en enda av min fråga, för han hörde inte vad jag sa. Det piper och vinar och mina stackars stämband har revolterat.. Arma öde.
Jag ska återkomma till Nanjing Lu i ett eget inlägg snart, tills dess ska jag invänta nästa dos av Cocillanan.
Jag har inte haft hostmedicin sen jag vet inte när, rent troligt inte sedan låg-/mellanstadiet, men för att vara på den säkra sidan kan vi säga inte sedan högstadiet. Jag har alltså inte fått en ynkaste liten flaska hostmedicin på knappt 10 år.
Men nu, NU har jag hosta from hell. Hostan som vill sluka min kropp och min själ, helst i ett enda nafs. "Gulp, gulp" och så var jag borta. Försvunnen, finito.
Jag har hostat i streck de senaste 5 nätterna (undantaget 3h i natt). Hur kommer det sig att jag fick sova 3 raka timmar inatt kanske ni undrar? Tack vare min nya bästis förstås!
Tack fröken doktorn för min första vuxna hostmedicinsupplevelse.
Låt mig presentera Cocillana-Etyfin!
Coco och jag har det mycket angenämt ihop. Nu har jag knappt hostat på en timme, men min röst låter som en skördetröska fortfarande. Jag pratade med pappa hastigt nyss och han strosade omkring på Nanjing Lu och han kunde inte svara på en enda av min fråga, för han hörde inte vad jag sa. Det piper och vinar och mina stackars stämband har revolterat.. Arma öde.
Jag ska återkomma till Nanjing Lu i ett eget inlägg snart, tills dess ska jag invänta nästa dos av Cocillanan.
Kommentarer
Trackback
